Julmys

Lussebullarna är ju redan bakade så ikväll var de dags för julgodis. Jag, Stina och Sofia fyllde två icakassar med julgodis-ingredienser och stormade Carros kök med, där ena bänken redan svämmade över av mandelmassa, nougat, socker å blockchoklad. Desto mer godis!!! Tre timmar och lite glögg-fika senare begav sig en nöjd cis, balanserandes med en plåt, hem i regnet. Utanför huset lyste fina granen som hyresvärden ordnat med idag.



Världshistoriens bästa bluff

Mitt, Sofias och Stinas nya hak är buffertförrådet i källaren. Där  får vi tiden att gå genom att klura vi ut nya teorier. Den första kom vi på idag och den handlade om Jesus. Eller egentligen om Maria Jesus mamma. Maria menade ju att Gud var Jesus pappa. Det är ju det absolut bästa påhittet att komma med till sin man som man inte nakenkramats med, men då man råkat ha ihop det med brevbäraren. Varför har inte fler kommit på de... "Ehh du Karl/Martin/Sven/Torsten jag tror jag är med barn och eftersom du inte är pappa skulle jag gissa på att de måste vara.... Gud!" Jag menar vem kan bli arg på sin otrogna tjej om de är Gud som är pappa. Jag och Sofia fick dock äta upp vår teori då den första personen vi träffade påväg upp ur källaren var sjukhusprästen!!

En liten iakttagelse

Alla doktorerna i City Akuten har skjorta och slips eller en snygg top under sina vita rockar. De har ingen av doktorerna på Kalmar Lasarett, konstigt....

Jul-feeling

Har haft en supereffektiv helg. Igår tokträngdes jag med hela Kalmar på stan och jagade julklappar. Är nästan färdig :-) Idag har jag bakat lussebullar, lärde mig från förra året att jäsa dom ordentligt och pensla med ägg över hela bullen och inte bara på toppen. Med toner av "absolute more christmas"-skivan kan de inte bli mer juligt, eller jo de skulle va en julgran...


Puerto Rico

22 november sällade jag och Carro oss till pensionärerna och barnfamiljerna på Kalmar flygplats. Flyget skulle ta oss till charterparadiset Gran Canaria. Syftet var att äta och sola utan att behöva lyfta ett finger på en hel vecka (och det visade de sig att vi inte heller behövde, mer än å konka ner våra grejer till stranden och upp några liter vatten till hotellet på bergssluttningen). För att göra en lång vecka kort så gick våra första dagar ut på att orientera oss bland pensionärerna (hur tanterna å farbröderna orkade gå i alla hundra miljoner trappor är för oss fortfarande en gåta).  Andra kvällen hittade vi paradiset på jorden för två singeltjejer som inte sett ett manligt ansikte under 55 år och över 5 på flera dar. Harley´s!! Charmen höll dock bara i sig en kväll, men oj vilken kväll. Koncept för Kalmar kanske?



Vår fjärde kväll hade vi landat i nya rutiner och lärt oss att siesta är en fin uppfinning (också något för oss att härma!!) Kvällen förde oss till restaurangen längst bort i vårt fantastiska neonupplysta shoppingcenter. Där träffade vi Kevin, en förträfflig inkastare som visade oss lokalbefolkningens favvopub Sinatra.



Jag tyckte bartendern på Sinatra kunde följt med hem till Sverige, öppnat en pub och gift sig med mig, men de tyckte nog inte han som var 35 och hade barn.

Resten av veckan försvann i ett nafs och helt plötsligt satt jag i fikarummet på jobbet igen och lyssnade på samma otroligt intressanta diskussioner om vetefrön och stämplingssystem. Längtade nästan tillbaka till vårt kalla, sunkiga hotell med trasiga varmvattenberedare. Men mest längtade jag tillbaka till frukosten i en solstol på stranden, ja och så bartendern förstås ;-)


Borgholm nästa

Nya vuxenpoäng på gång. Tackade ja till en tillsvidare tjänst i Borgholm igår. 2:a januari blir det till å pendla, de där med fritid får nog vänta till pensionen men oj vilken fin tv-bänk jag kan köpa :-) 


Here comes the sun

Så var resan bokad. 22 november flyger jag och caroline till solen å vi ska bara ha de jobbfritt å gött en hel vecka :-)

Dagens i-landsproblem: anslagstavlan i p-rummet

Några av mina arbetskamrater är som rollfigurerna i en komedi a´la stefan och krister. Vi har snoppdragerskan (ca 55+ ser ut som 75+) som mitt i lunchen (återberättat av stina) berättar: "min man snarkade så inatt och när jag puttade på honom vaknade han inte. Tillslut drog jag honom i snoppen, då vaknade han och frågade: vill du eller älskling? Varpå snoppdragerskan svarar: nä men du snarkar". Matlust någon? Vi har även försäljerskan som jagat mig och sofia med blåslampa för att försöka lura på oss sitt tantsmink, creepy. En annan härlig uppenbarelse är mormor som har det mest fantastiska barnbarnet i världen, för hon är inte ett vanligt barn, hon är ett underbarn, hon kan redan vid 1.5-års ålder sjunga hela blinka lilla stjärna och imse vimse spindel. När ingen lyssnar på mormor höjer mormor rösten ca 100 oktaver och är det fortfarande ingen som lyssnar har mormor förmågan att höja rösten så högt att den inte längre kan registreras i ett mänskligt öra. Så har vi Björnligan som rånar alla små tanter och farbröder på deras egen vilja och tvingar dom att sitta å trampa i en gammal vävstol med skrikiga färger.

Det spännande i mitt jobb är alla möten. Vi har möten typ hela tiden. Möten är bra, då diskuterar man viktiga saker. Idag var huvudämnet anslagstavlan i personalrummet, ska vi ha en anslagstavla? Var ska den sitta? Hur ska vi göra med alla papper som sitter på tavlan? Hur länge ska dom sitta uppe och vem ska ansvara att ta ner dom efter en tid? Vad sa vi nu hur länge skulle dom sitta uppe egentligen? En vecka räcker de? Nä de beror ju på vad som står på papperna... Vi kanske ska skriva datum på dem så vi vet hur länge dom har suttit där... Vänta nu vem ska ansvara att ta ner papperna, den som har fikavecka? Eller blir de för mkt jobb, de e ju rätt slitigt att ha fikavecka....???? Vykorten dom kan vi ju göra som en liten blomma av, ett vykort är ett blomblad.
Förra veckan och ca tio möten innan diskuterade vi diskmaskin, ska vi ha de? Men vem ska plocka ur diskmaskinen? Tänk alla matburkar, hur ska man hålla reda på vems som e vems? Nä vi diskar för hand, de har ju funkat i 20 år innan. Ingen vill ju faktiskt plocka ur en diskmaskin de tar ju hela 1 minut. Sen måste man faktiskt komma ihåg att ställa tillbaka mikron på full effekt om man värmt nåt på defrost innan!!!!!!!!!!!!!!!!


Livsuppdatering

Oj vad tiden går fort. Detta är första kvällen på evigheter som jag bara myst ner mig ensam i soffan, svullat i fruktsallad och glass, i tysthet hånat mansgrisen bonde-magnus och önskat att nån av dom där gaykillarna skulle vilja bli min snygga bästa kompis...

Har hänt en massa i livet de senaste månaderna, har hunnit med två helger i huvudstan hos syster.



Resan upp till Stockholm förra helgen blev dramatisk då en gigantisk älg sprang rakt ut över vägen och hoppade över mitträcket till vår körbana, som tur var druttade hon på ändan två meter framför bilen så pappa hann precis väja. Resten av helgen förflöt i stockholms-tempo dvs springa, springa, springa. Som tur var hade vi lugna hotellfrukostar som start på morgnarna och satelit-tv som sövde på kvällarna.

I början av oktober döptes lillan och jag var stolt fadder :-)



Förra veckan överkom jag min fobi att sitta på en häst som springer fort (gallopp). Var ute med några gamla kollegor på en helt fantastisk ridtur med islandshästar. Min fina hjärndöda polle hette Tattur, Anita säger att dom där turridningshästarna blir hjärndöda när olika människor sitter på dom och dom traskar samma trista runda dag ut och dag in.



Ja och så har jag ju skaffat egen adress. De ekar fortfarande men just nu prioriteras en resa med caroline till solen före bokhyllor och myspys-saker. Pim bad om lite bilder så här kommer ett litet smakprov:



Snål smålänning

Hittade en superbillig laptop i Media Markts annonsblad och snål smålänning som man är kastade jag och pappa oss in till den stora öppningspremiären igår efter en tuff gitarrlektion. I en labyrint av hyllor lyckades vi tillslut hitta till datorernas hållplats. Vi hittade dock inte någon dator men en däremot en service minded Media Markt-kille. Han lotsade oss fram till en ensam demodator (fem datorer hade legat där fem minuter tidigare), killen lovade bort datorn till mig och massa avundsjuka blickar följde oss när vi gick därifrån. Fick hämta datorn ominstallerad och klar i em så ikväll är Cis en mycket nöjd snål smålänning.

Nu när jag väl är här inne och skriver måste jag ju berätta om min nya torsdagshobby: gitarr. Gruppen består av mig (såklart), pappa (ja jag vet man ska inte göra sånt här ihop med sina föräldrar), gubbe nr 1 (som verkar mycket ogift och mycket töntig), gubbe nr 2 (läkare, seriös nisse) och lillkillen (kevin 13 1/2 år). Pappa och gubbe nr 1 pratar och kan massa svår teori, lillkillen fattar nog inte så mkt (kan varit anledningen till att han inte dök upp igår), läkaren (kunde minst när vi började, kommer kunna mest när vi slutar) och så jag då som inte fattar nånting (som vanligt) och svär inombords över att gitarrläraren redan är upptagen :-)


Feel good

Hade en riktig feel good lördag igårkväll. Jag och Martina lagade fina kycklingpajen och myste sen ner oss i varsin biofåtölj på Saga och avnjöt den fantastiska Mama Mia showen.  Var nära att boka enkel biljett till en mysig grekisk ö och starta hotell. Kunde inte känna annat än ren lycka när vi lämnade salongen och nu rullar Mama Mia skivan på högvarv i stereon, The winner takes it all och Lay your love on me, har dånat några extra gånger...


Ett levande forntidsminne

Såg att det visst var lite dåligt uppdaterat här, kan bero på de två veckornas missnöje. Nu måste jag, som Emma alltid säger, beklaga mig. Ja jag vet, mitt yrkesval beror helt och hållet min egen dumhet. Håller just nu på att krevera av tristess inom sjukhusets fula vit, blå väggar och ännu värre är alla tråktråkiga vävstolar, målardukar, sjalar, tygtryck och kaffekokning. När jag och Sofia (min enda allierade i tantträsket) idag vid lunchbordet föreslog tv-spel som en bra rehabiliteringsaktivitet slogs vi snabbt ner med alla fördelar som vävning innebär och det är minsann populärt igen (ehhh ja bland ett fåtal tjejer, möjligtvis, inte mig inberäknat). Som jag känner nu kommer jag inte va arbetsterapeut länge till för de e nog de tråkigaste jobb jag vet, i alla fall inne på sjukhuset (då bör även tilläggas att jag tydligen är på drömjobbet, enligt flera gamla kollegor i kommunen).

En kul grej, de har kommit tomater på min tomatplanta och en paprika på paprikaplantan.

Och en kul grej till, snart flyttar jag till min alldeles egna tvåa, nedräkning tre veckor!!!

Tio tår

När jag väl har sovmorgon lyckas jag inte ligga kvar längre än till åtta och imorse berodde det tidiga uppvaknandet på en sjuk dröm. Mina tår hade drabbats av nån konstig sjukdom, på högra foten växte de ut en massa nya tår, hade tex två lilltår och två stortår, på den vänstra tappade jag istället tår så där hade jag bara fyra, den ena lilltån hängde bara i en tunn skinnflisa. Förstörde jag frukosten nu? Sorry....

Jag och Anna på jobbet har gått och spånat på en resa i slutet av året, vi har inte kunnat boka nåt än så antingen blir de resa mot Asien eller en kort weekend nånstans beroende på hur vi får ledigt och om vi får jobb i januari. Hur som helst, alla som känner mig vet ju min inte helt friska besatthet av planerande. Så igår infann sig Cecilia en kvart för tidigt på infektionskliniken för lite vaccination. Jag låtsades till och med att resan redan var bokad, slog till på Thailand. Måste medge att reslusten dog lite efter alla förmaningar: klappa och håll absolut inga djur (rabies), ät bara mat som luktar och ser gott (hur vet man om det luktar gott, när inget luktar som det man i vanliga fall äter?), om du får blodiga diarrér uppsök sjukvård (uuurk), dela inte sprutor med narkomaner och gå inte till prostituerade (jag som trodde knark och sex var hela syftet med resan) (hoppas ni mellan raderna kunde läsa in ironin i sista uttalandet....) När hela kalaset dessutom gick på 460 spänn (för en spruta, två kvar) försökte Cecilia komma på ett nytt mantra som hon repeterade resten av dan: de e bra med hepatit skydd när man jobbar i vården, det är bra med hepatit skydd.......
 

Beslutsångest

Det är inte lätt att göra stora val. Var på lägenhetsvisning mittemot Anna igår och lägenheten var kanon minus att där inte finns nån balkong och att tapeterna i sovrummet har en äcklig kräkgul färg med fula löv och en bård på. Efter att ha tjatat hål i huvudet på Lundaflickorna har jag tillslut kommit fram till att tacka ja. Läget är fantastiskt, krypavstånd från centrum och inga ursäkter att hoppa över ett gympapass på friskis.

Lundaflickorna gästade Ekö i helgen så magen mår sådär lagom bra efter mat-öl-shopping(dyr skinnjacka)-dans-frosseri. Men mysigt har vi haft :-)


Bananskal

Ja så har min yrkeskarriär faktiskt känts hittills. Vad hade jag sån ångest för? Var ju (som jag redan tjatat hål i huvet på alla om) på intervju igår. Vet inte om de var värmen eller nervositeten som framkallade de blöta handflatorna men pulsen var definitivt som efter en lång joggingtur (vilket jag aldrig sysselsätter mig med). Hur som helst, chefen för rehab söder var supertrevlig och imorse halv nio ringde hon och erbjöd mig de vikariat jag var mest intresserad av.  Den 1 september börjar jag alltså på stroke och tar mig innanför sjukhusets väggar, men de blir säkert mysigt när höstlöven fallit av...

Så om nån vet nån som har en ledig lägenhet (gärna en tvåa med balkong och fint läge (kräsen jag??? ;) ) så finns de en som är intresserad här!!

Sommaröland

Premärade Strand igår. Förfest i Algutsrum med strålande sol, några öl och fina flickor.



Vackra skånska toner

Spontant bokade jag och syster i veckan biljetter till Winnerbäck på Skälby. Winnerbäck var toppen som vanligt (har ju stått i publikhavet ett antal gånger) men vem som inspirerade hjärtat på riktigt denna varma sommarkväll var Emil Jensen. Då han berättade om sin syster ställde han frågan vart bland alla sexexperter och livsstilscoacher, finns sorginstruktörerna? Vidare mina vänner så kan kärleken aldrig va olycklig det finns bara människor som gör oss olyckliga. Bäst av allt, albumet är helt och fullt på skånska de lovade Emil personligen när jag köpte skivan :-) 

Hösten kanske ordnar sig ändå... på tisdag ska jag på jobbintervju, håll tummarna vänner!!
    

Lundahelg

I fredags eftermiddag sjönk en utarbetad cis sig ner i ett säte i sj:s tysta kupé. Fantastiskt  tills något hårt börjadé dunka hårt mot sidan av vagnen så fort tåget gjorde minsta sväng. Tre timmar senare slapp jag dunkandet och myste istället ner mig i en härlig soffa på Fellinis med Emma ,Louise, pizza och öl :-) Helgen i Lund har grävt enorma hål i fickorna, i lördags tog jag och Emma en runda på stan i Malmö och lyckades snabbt få fart på shoppingabstinensen som legat latent hela sommarn. På kvällen invigdes de nya finkjeansen och tunikan tillsammans med Emma, Sanna och fint tysklandsvin.... Kvällen fortsatte med musik för själen på KB och falafel innan bussen gick tillbaka "hem" till Lund. Kanske inte så konstigt att cis snusade gott i soffan redan klockan åtta igårkväll, men nu är de ny vecka och ribban är redan högt satt med både träning och telefonmaraton i eftermiddags.

Envisa tanter

Min eftermiddag har bestått av ett evigt tjatande på envisa tanter som vägrar ta bort sina trösklar och badkar. Cissi började framåt tre bli oproffessionell då hon tänkte onda tankar som "sitt här å tjura då tant, jag skiter väl i om du kommer in på toaletten eller inte". Ibland är de svårt att behålla den mjuka stämman men jag ska hämta nya krafter tills imorrn och jobba på smilet så kanske, kanske jag kan få plocka bort de där förbannade trösklarna... Annars är livet fint (gubbarna är ju inte lika envisa ;-), imorrn ska jag mysa ner mig med en bok på tåget och umgås med mina fina skånevänner hela helgen!!


Skogsmulle

Mina fantasier om att bli en graciös arbetsterapeut har nu gått i graven. Ryggsäcken ger av alla verktyg och pumpar övervikt bakåt och jag kämpar in i det sista att behålla mina icke-fotriktiga ballerina. Denna vecka har jämfört med förra varit coollugn (igår till och med nästan lite långsam) annars känns det som att veckorna flyger iväg, har massor att göra hela tiden and I love it. I torsdags myste jag och två jobbarkompisar ner oss med filtar och mat på O´learys och igår lockade Moa med lasagne i Stora Rör efter jobbet. Man tror på nåt sätt att heltidsjobb innebär avsaknad av ett liv, men kan med glädje meddela att så är det inte alls, jag har ju massa liv :-)

Skånefolket nästa fredag anländer jag till Lunds central, då förväntar jag mig en kalasig helg ;-)

Tidigare inlägg Nyare inlägg