spännande forskning

Anita hörde på radion (förmodligen rixFM) idag att det i någon forskning (förmodligen i USA) visat sig att kvinnor (förmodligen vissa kvinnor) vid ägglossning dragits till psykopater. Det är ju bara helt jättekonstigt. Vad som är mest intressanta är hur någon överhuvudtaget kommit på att testa denna hypotes. Jag undviker att reflektera över i vilken fas i cykeln jag var när jag fick ihop de med L ;-)

I´m back...

..och det är inte michael jacksons hårsvall som återuppstått utan min naturligt bruna (ljug), sönderplattade (ehhhm) svintokalufs. Så vad hände egentligen med den tant-bittra cis. Enkelt, hon blev toffel, av bästa sort. Helt plötsligt blev det så mycket trevligare att laga mat, mysa ner sig i soffan, sova och absolut inte ta några långpromenader i den bitande, hemska höstvinden eller ännu mindre, fundera över just de där tant-bittra sakerna som varför hyresvärden höjer hyran trots att toaletten har rostskador och toalocket nästan trillat bort, varför det  byggs ett nytt modehus utan en topshop-butik, varför det aldrig är rabattkuponger på hälsofil på maxi eller varför gråa hår aldrig blir mode.

Sola och bada med Pina Colada

Ligger om dagarna bankad vid poolen i en solstol och smaskar finfina apelsiner eller nere vid det harligt bla havet och har de gott. Skont att leka pensionar ibland med undantaget att jag och syster inte dricker ol kl 10 pa morgnarna. Dags for tzatsiki och moussaka....


Feel good

Inledde semestern igår med skaldjursbuffé och bowling på Harrys, jag kom tvåa!!!! (tror jag vi hann inte spela klart andra omgången...) Vi mötte sen upp Anders och avslutade kvällen med några fler öl och fantastisk musik av Alex och Gustav på Söderport. Mmm de kallar jag feel good. Hädanefter är fredagkvällarna bokade för livemusik på Söderport!


HJÄLP!

Jag har förvandlats till polsk städerska alternativt en stackars baltisk prostiuterad. Jag är BLOND! Inte sådär snyggt, sexigt, svenskt utan groteskt vitblond med mörk, kantig hårbotten. Klarar inte ens av att lägga upp en bild här. Om två veckor ska min frisör rätta till sitt misstag. TVÅ VECKOR!! Men kanske jag kan utnyttja hårfärgen till lite gratis drinkar på Cypern. Kan köra med inledningsrepliken: "Halloo my name is Iiiiiinga".

Lite reklam

Jag visar ju aldrig min kulturella sida här. Fast jag är kanske inte särskilt kulturell heller. Nu har jag iaf läst en bok, som förodligen är långt ifrån kulturell. Vad kom kulturen ifrån? Aja hur som helst. Anita på jobbet gjorde reklam för "Människohamn" och jag gillar ju egentligen inte såna där spänningsböcker (jag drömmer så otäckt då) men jag tänkte ok, jag ger den väl en chans. Oj vilken chans, kunde knappt slita mig (inte sova heller för den delen vilket fortfarande hänger i sig fast jag läste ut den för två dar sen). Fast den slutar lite konstigt, oj de kanske jag inte skulle skrivit.... ;-)

Människohamn


Hip hop

När jag var yngre (observera yngre!) var jag tillsammans med en pojke i för stora byxor. Han var hip hopare. Det var rätt coolt på den tiden (erhm jag menar för några år sen...) att ha för stora byxor och visa boxisarna och shit va coolt de var att va tillsammans med en sån (ok jag var 14år). Vet inte vart jag vill komma riktigt, men förmodligen till att jag kanske inte är så cool längre, men jobbar på att hitta tillbaka till den där känslan, har därför letat fram ett gammalt eminem album (ja han kanske inte var den coolaste men han var den enda jag kom på) och lugnar nerverna med. Jag gillar hip hop, försöker att inte tänka på de kvinnoförnedrande texterna, tur jag är så dålig på engelska så jag inte hinner höra vad de sjunger, eller förlåt rapar (med engelskt uttal, annars blir det ju nåt annat otrevligt). Dags att sluta flumma och digga bort klumpen i magen.

All by my....

Jag har ego-helg. Det är bra med ego-helger, man ska ha det ibland säger mamma. Ärligt talat det börjar bli rätt trist. Har iaf hittat fantastiska skor till bröllopet, fått en vacker pionröd färg och sprungit ängö-rundan på rekordtid. Ikväll ligger jag med svidande lår i soffan, har precis tryckt i mig en påse popcorn och gav just upp "The Pianist" som definitivt skulle gett mig mardrömmar annars. Kanske skulle ta och läsa ut spökboken ("Människohamn") fast då vågar jag inte gå på toaletten inatt...

Hultsfred 2009

Så var fyra låååånga nätter i ett kallt fuktigt tält avklarade. Alldeles för många otäcka toalettbesök på de vidrigaste toaletter man kan tänka sig utförda. Spyor trampade på, öronproppar fastnade i hörselgångarna och rädsla för livet liggandes i tältet med vingliga, fulla ungdomar utanför genomliden. Hultsfred 2009 blev kanske inte riktigt som förväntat. Men det hade såklart sina ljusa stunder också, det jag kom dit för: The Killers, Maia Hirasawa, Hello Saferide, Mando Diao, Kings of Leon, Simon Norrsveden, Anna Ternheim, A Camp, Regina Spektor och massa fler. Utan dom hade jag nog lagt mig i ett dike och dött redan första natten. Om festivallivet kommer på tal någon mer gång så påminn mig att inte åka någonstans utan husvagn!




Möhippa

Dags med lite sömnlektyr för Kenny som så gulligt somnar när han läser min blogg ;-)

Så var möhippan över. Klockan 13 igår lagom då vi dukat upp med picknick på Ängö, drog stora, mörka, otäcka moln in och de mullrade bakom träden (och de var inte en bortkommen kossa som råmade).  Dagen förflöt ändå helt ok (jag har ju liksom inte så många andra möhippor att referera till).  Vaknade iaf imorse med en nacke som inte gick att vrida (förmodligen nervositeten och den hetsiga dansen på Byttan), saknade min mobil (berodde INTE på vinet) och en lägenhet som såg ut som resterna efter en naturkatastrof.
Nu är iaf lägenheten nästan i ursprungligt skick och mobilen återfunnen. Dags för lite lugnt, fridfullt grillande på Ekö.

Sov så gott Kenny!

Om allt kunde va en dans...

...men det är det ju inte alltid. Jag har hamnat i lite trubbel eller just nu krig faktiskt om en i normala fall väldigt trivial sak (släkten ska ju alltid vara värst). Just här önskar jag att jag kunde va lite tuffare men jag är ju född med menet skakande ekorre så istället för att ryta ifrån och säga "NOG" får jag samma fenomen som när någon gör slut, dvs magont, obehaglig klump i halsen och knäppa drömmar. Hoppas den här personen (inga namn nämnda) kommer till sans snart och inser det orimliga i situationen. Tills dess får jag väl leva på päron och vatten.


De va la gött, de va la gött de

Så var midsommar över igen. Jag förstår inte varför tiden ska gå så galet snabbt, jag som vägrar lyssna på pensionärerna på jobbet som tjatar om hur fort livet passerar. Jag ska ju va 20 resten va livet. Hur som helst, midsommar spenderades i Götet med provesorisk picknick på Sandra och Mattias köksgolv, lite kransbindning (krälar förmodligen massor med bladlöss mellan träskivorna i golvet) och middag, dans, lekar och kubb (som tjejerna självklart vann helt utan ansträngning). Morgonen höll på att knäcka resten av dagen då regnet öste ner och jag upptäckte att jag tagit fel finskor med mig (dvs en av varje sko, ett ojämt par helt enkelt). Men problem är ju till för att lösas (man är väl inte arbetsterapeut för intet), ett besök på Din Sko senare och med uppfällda paraply kunde midsommar fortlöpa utan några fler hinder.

Våra fantastiskt fina kransar!
 
2:a i tävlingen

Lördagen gick i ett lugnare tempo. Pim och jag snarkade ut till halv elva och pallrade oss in till stan och ett fettigt härligt McDonald´s. Alla varningar från den "Hemlige kocken" var som bortblåsta. Konserveringsämnen är tyvärr rätt gott ibland. När vi som bäst satt och päste sprang en hunk med "Paddan" tröja förbi och vips satt vi i en Paddan-båt och lärde oss allt om Göteborgs sevärdheter. Blev nästan lite sugen på att testa de där båt-hotellet men fartygsmuseét kan jag nog vara utan. Fick även lära oss intressanta engelska översättningar, i en park längs med kanalen står seetroullet.
Kvällen avslutades med tacos och den galna godisaffären 4 gott, mums :-)



Borta bra men hemma e också rätt ok, iaf när de e sol.

Disträ

Jag var på friskis ikväll. När vi skulle strecha och jag böjde mig ner såg jag ett märke på byxorna som jag inte sett förut, blicken letade sig en bit upp på byxorna och tyckte de var väldigt tydliga sömmar. Tittade innanför byxorna och insåg då att jag hade tagit på mig byxorna ut och in. Men Emma sa att Johanna gjort nåt värre, hon hade gått och tränat i sina pyjamasbyxor med snobben på.


Heeey I´m working

Efter att ha släpat tånaglarna efter mig i nästan 8 månder på sjukhuset och ännu värre i Löttorp, har jag äntligen fått ett riktigt jobb! Jag är på språng jämt å de e helt underbart! Hela jag är som ett maraton, svisch, svosch å så nästa ärrende. Har flyttat in på mitt alldeles egna (eller vikarierande) kontor, fått en fin tygtavla av Eva-Mia, drar flera gånger om dagen upp och igen min skjutdörr, bara för att jag kan (de e ju liksom bara jag som sitter där) och dricker choklad ur kaffeautomaten (hallå vi har en kaffeautomat!!!). Bittercissi har hittat hem :-)




Fångad av en stormvind

Några korta reflektioner från en fantastiskt händelserik lördag. Om ni undrar vad par i Kalmar gör en lördag klockan tre så fråga mig jag vet nu... De gör samma sak som jag, lördagspromenerar. De trippar lite busigt kärleksfullt på murar, sitter och kramas på bänkar i stadsparken (trots att de e moln, fullt med äckliga fiskmåsar och svinkallt) och hånglar vilt på stationen. Jag klurade länge på om jag också blir sådär fjorton-år när jag är kär, förmodligen för jag är sjukt bra på att va nyförälskad, men jag hoppas verkligen jag håller mig långt från stenmurar de e lite för hollywood-aktigt till och med för min smak.

Ikväll tittade jag och Stina på Melodifestivalfinalen, hejade såklart på Måns inte för att jag är något större fan av hans musik utan för att jag vill ha honom helt enkelt, om jag nu inte lyckas golva Marie får jag ta nån annan då blir de nog Björn Gustavsson ;-) Vad mycket kärlek de blev, de var ju inte syftet med inlägget för i övrigt klarar jag mig rätt bra som det är nu, funderar ju på att skaffa fisk eller jag får överta Annas gamla pensionärsfisk om den överlever en vecka till. Men de var ju inte heller vad jag skulle skriva om, jo dagens verkliga fundering handlar om fusk-vinden som blåser i håret hos hälften av alla melodifestivaldeltagarna, varför kör alla alltid samma grej, kan ingen vara lite originell nån gång och köra fusk-vinden bakifrån istället?

Detox

I tisdags hade jag planerat att stanna kvar i Borgholm eftersom vi hade tre möten på förmiddan. Min plan var att prova ut lite rullstolar på kortisen. När jag kommer på morgonen är dörren till kortis prydd med en stor magsjukeskylt. Attans tänkte cis vad ska jag då hitta på? Jag frågade sköterskan på kortisen hur illa de var. Hon sa att de bara var tre patienter längst ner på avdelningen som var lite dåliga i magen men ingen hade kräkts så de funderade på att ta bort skylten. Glad i hågen traskade jag in med min rullstol och fick hjälp att flytta över mannen som skulle ha den. Lagom då han kommit på plats i sin nya stol börjar han kräkas. Som ett skott var jag ute från avdelningen (fördel att va rehabpersonal man slipper hålla i kräkpåsen) och badade mig i handsprit, funderade ett tag på att ta en klunk för att rensa ordentligt men Annelie avrådde mig vänligt men bestämt. Onsdagen gick men jag kände mig precis som vanligt, när de 24 timmarna passerat kunde jag andas ut. Halv fyra torsdag morgon vaknade jag med illamående, vilket kändes sådär. Kvart över fem gick jag upp och sminkade mig men två minuter senare låg jag i sängen igen och fick ringa och sjukanmäla mig vilket verkligen tog emot då jag är sjukt plikttrogen. Halv nio bröt helvetet lös och jag hängde antingen framför toaletten eller med frossa i soffan. Idag har jag varit vid bättre medvetande men med sånt magont att jag krupit mellan rummen. Måste ändå säga att vara magsjuk måste vara den absolut mest effektiva detoxen, dags att återgå till sex and the city boxen, efter den här helgen lär jag hunnit gå igenom alla säsongerna...


Kossera i hagen

Så var man halvt bortgift till Ola i Lille Byn. När kollegorna uppe i Löttorp idag fick veta att jag var singel satte budgivningen snabbt igång. Ola i Lille Byn är både snäll och presentabel, lite tyst dock. Jag försökte lite försiktigt inflika att det liksom ska klicka också (vilket jag, ok man ska aldrig säga aldrig, inte tror att de skulle göra med nån som bor högst upp på Öland och knappt aldrig varit utanför byn). En sjuksköterska räddade mig, hon var inte lika finkänslig som jag "är han snygg eller? snälla de e kossera i hagen också!".

I ett hus vid skogens slut

Martina och Johan bjöd oss till sitt lilla hyrhus i Rockneby igår och oj cis blev kär. Kär i de vita knutarna, i det låga taket, alla små fina rum och trädgården med egen berså. Jag vill också ha ett litet hus med trädgård med rosor, ett eget rum för matsalsbordet och gästrum för vännerna (gärna en liten hund, men de hade dom ingen).

Det praktiska har tagit cis i besittning

Så hamnade jag tillslut där, där det praktiska tagit över det fina. Det funkar inte att va snygg i ölands busch, där är lerigt, blött och luktar bajs. Idag inhandlade cis sina allra första gore-tex skor (och de var den snygga försäljaren på Stadium som övertalade mig med argumentet "man vill ju inte ha fel skor när man jobbar, de ser ju bara konstigt ut").

tjugohundraåtta alias tvåtusenåtta

Jag hade ju inte tänkt skriva någon årskrönika, lite pga bristande energi och för att jag helt enkelt är alldeles för lat. Men Linnis och Elin inspirerade mig såhär kommer allt som gick rätt och lite som gick snett. Enjoy...

Januari

Sista terminen hade just börjat och de sista månaderna skulle innebära evigt presterande av C-uppsats. Den 19-januari bar det av till Polen för en veckas skidåkning. Veckan resulterade i onda fötter, avsmak för alkohol och lite gråt i backen men också en hel drös mysiga minnen. Resan avslutades med en trött men fin dag i Krakow. 



Februari

C-uppsatsen hade dragit igång på riktigt. Många långa dagar tillbringades i Saras eller min lilla lya eller runt Norra Fäladens promenadstråk. Klassen började få separationsångest så examensfika byttes av med lasergame. Gömde mig då och då undan plugget på Rönnen med film och massa smarrig mat.

Mars

Mars är ett töcken av C-uppsats, födelsedagar och påskkalas. Framtidsångesten gjorde sig allt mer påmind, vad skulle egentligen hända efter sommaren?

April

Så kom den tillslut, den svarta månaden, då de mesta gick snett men då jag även insåg vilka otroliga vänner jag har. Mellan de självömkande stunderna med kudden i sängen eller alla timmar på Friskis, fanns alltid någon att luncha med, titta på film hos, en axel att gråta mot och en familj att fly till.

Maj

C-uppsatsen blev klar och terminen närmade sig sitt slut. Detta kunde inte avslutas på ett bättre sätt än en tok-kväll med sittning på Hallands. Hann också med några fina dagar på Lomma beach, Emma var bäst förberedd med solcreme och ögonskydd....




Juni

Så kom de sista dagarna i Lund och allt gick så fort. Examensdagen flödade av solsken och tårar. Fredagen tillbringades många timmar i bilen och ca en timme i Tyskland. Lördagen tog jag farväl av min trogna 25 kvadratare och en vecka senare kastades jag in i arbetslivet. Inte nog med det, juni bjöd också på en galen midsommar med grill, bad i den farliga hamnen och en borttappad bästis i syrénbuskarna. Sist men absolut bäst så kom vilda bebisen till världen.





Juli

I juli hade Linnea sin sommarfest, alla gamla flickor intog ett kvällsljummet sommaröland.


 
Augusti

Min månad! Lundaflickorna kom på efterlängtat besök (lyckades dock inte lura nån att flytta hit). Det föll sig att jag bestämde mig att stanna kvar i Kalmar och en intervju på sjukhuset ledde till ett vik på stroke i samma veva fick jag tag på lägenhet så hösten var räddad. Augusti avslutades med en helg hos syster i storstan där lönen rök på 8 timmars shopping.




September

Så började jag mitt andra arbetsterapeutjobb. Månaden fylldes av jobbångest, inget var som jag tänkt mig, drömde om vävstolar på nätterna och de knäppa personalmötena avlöste varandra. Vad jag däremot inte hade kunnat ana var att jag skulle träffa två allierade som kom att bli fina vänner.

Oktober

Så fick jag äntligen nycklarna till nya lägenheten. De pirrade sådär härligt i magen när jag steg över tröskeln till mitt nytapetserade hem. Lillan döptes och jag fick vara stolt fadder. Jag red islandshäst för första gången och älskade det. Månaden avslutades med ännu en stockholmsresa och ny energi började infinna sig.



November

Två anställningsintervjuer tog upp de flesta av tankarna i november. En av dem gav högsta vinst, en fast tjänst i Borgholm. Samma vecka som de helt fantastiska beskedet åkte jag och Caroline till solen.



December

December fylldes snabbt upp med aktiviteter som bio, julklappsshopping, julgodis, lussebak, granhuggning, lundsresa med fest i Malmö, personalfest på Brofästet, julafton, juldagsfest och ännu en lundaresa med nyårsfirande. Kom i kön till Mejeriet på nyår till insikt att jag börjar bli gammal då medelåldern krupit ner till 17.5 och då jag och Sara var först att lämna. Nyårslöften: mindre godis (samma som alltid), träna duktigare (också återkommande) och Saras som blev vårt gemensamma "hitta en man att fira nästa nyår med". Observera "man".




Tidigare inlägg