Cissi

Jag drömde så otäckt imorse, att jag var korkad, inte kunde nåt, var helt jäkla ointresserad och ointressant. Denna dröm satte igång något djupt där inne, det är ju inte så att jag är helt bakom flötet, jag kollar alltid morgonnyheterna, men sen då? Om någon frågar mig om arbetsterapeutiska metoder och åtgärdsprogram kan jag rabbla dem i sömnen, OTIPM är praktiskt taget intatuerad bakom pannloben. Men vem har lust att sitta och diskutera arbetsterapi mer än min underbart hängivna klass? Dags att damma av religionsböckerna, leta reda på lite Herman Lindqvist på biblioteket, ta tag i de där Moberg serierna och skaffa dagstidning (eller åtminstone gå ut och hämta metro på morgonen, tio steg tur och retur ;-) Jag ska inte fuska och plugga in frågorna i Louises TP... Dags att ha lite åsikter om mer än nedläggningen av äldreboenden (vilket självklart fortfarande är jätteviktigt) och vilka gardiner som passar bäst till soffan (lite mindre viktigt...)

Sista personalmötet, en dag kvar och sen är jag fri. Idag var jag minst sagt rätt glad för det. Vi hade alla samlats för att som vanligt diskutera de små pensionärerna och det har blivit rätt stökigt sen två som varit på sjukhus har kommit hem och behöver mkt hjälp, personalen räcker alltså inte riktigt till. Vi åt lite kladdkaka och glass och hade de riktigt mysigt, men den äter man ju upp rätt fort (i alla fall jag) och så hade vi fortfarande en hel timme kvar att spendera med varandra. Vi väntade alla med stor spänning på enhetschefen som aldrig ville dyka upp, folket började leta upp henne och hittade henne sittandes inne hos utegruppen och hon verkade egentligen inte riktigt sugen på att komma in till oss. Så efter lite tristess började skitsnacket hos de ordinarie gå , jobbar man på en kvinnoarbetsplats så gör man... Dit jag egentligen vill komma är att vi väntade jäääättelänge och alla ordinare hade hur mkt som helst som de ville ta upp med chefen, när hon tillsut efter att jag börjat få träsmak i rumpan dök upp tio över tre, så kunde nästan ingen få ur sig ett käft. Det var knäpptyst!! Efter ett tag lyckades nån klämma fram att den där larmtelefonen den funkar ju inte riktigt som den ska och den där mannen som precis kommit hem ligger ju och skriker hela nätterna, men inte ett ljud om hur stressigt personalen fått det eller oron att tjänster ska bort... Hola!! Mig gjorde de i och för sig inte så mkt för jag fick ju sitta still i två timmar, äta kladdkaka och dessutom fick jag full lön!!  Men aj vad jag inte skulle vilja jobba där...

Kvällsdoppade på kattrumpan med Lotta igår, vilket man knappast varit särskilt bortskämd med i sommar. Sista kvällssolen, massa små ettriga mygg och nästan helt vindstilla. Kan det bli bättre, så säg?! Badkruka som man är så blev det bara ett snabbdopp men helt wunderbart.

Bara två dagar kvar på jobbet nu, ska bli jätteskönt samtidigt som jag (som vanligt, trots allt klagande, förlåt mig!!) kommer sakna några av mina gamlingar, Glader, Trötter och Sötis (jag vet det är ingen av dvärgarna men kunde inte komma på nån som passade...) å så Alkis förstås ;-)

*Tömma mailen tio gånger om dagen.
*Borsta tänderna tre gånger.
*Jobba (bara två veckor kvar, eller en och en halv om jag ska uföra min kupp...).
*Fikaterra vännerna.
*Läsa Keyes (som för övrigt är riktigt tragisk, handlar om bearbetning av att ha förlorat sin man... mkt uppmuntrande)
*Sitta på hemliga bryggan.
*Plinka gitarr.
*Kolla ikea-katalogen.
*Sola (men jag bränner mig inte eftersom jag är den enda på hela stranden (hypokondiker som man är) som har solskyddsfaktor 20 och då menar jag inte i ansiktet).
*Telefonterra vännerna.
*Äta (en riktigt kul sysselsättning faktiskt).
*Planera lunda-resa och faktiskt försöka ta mig dit också.
*Städa (men det är mest för att jag måste).
*Träna (40 min kondition idag, shit vad jag behöver komma igång.... tur jag hade mina the killers i lurarna).
*Rix FM festival
*Beck varje söndag (ja jag har redan sett alla filmer en hundra miljon gånger, men jag kommer faktiskt aldrig ihåg vem mördaren är...).
*Umgås med mor (kommer ju inte bli många bara mor-och-dotter-stunder under resten av året).
*Klippa mig (hehe vilka färger ska jag komponera ihop den här gången....)
*Sova (tro mig det är alldeles för underskattat).
*...och så längta... de går liksom inte att komma ifrån..
Sen har fyra veckor gått och då behöver jag inte längta mer :-)