Snål smålänning

Hittade en superbillig laptop i Media Markts annonsblad och snål smålänning som man är kastade jag och pappa oss in till den stora öppningspremiären igår efter en tuff gitarrlektion. I en labyrint av hyllor lyckades vi tillslut hitta till datorernas hållplats. Vi hittade dock inte någon dator men en däremot en service minded Media Markt-kille. Han lotsade oss fram till en ensam demodator (fem datorer hade legat där fem minuter tidigare), killen lovade bort datorn till mig och massa avundsjuka blickar följde oss när vi gick därifrån. Fick hämta datorn ominstallerad och klar i em så ikväll är Cis en mycket nöjd snål smålänning.

Nu när jag väl är här inne och skriver måste jag ju berätta om min nya torsdagshobby: gitarr. Gruppen består av mig (såklart), pappa (ja jag vet man ska inte göra sånt här ihop med sina föräldrar), gubbe nr 1 (som verkar mycket ogift och mycket töntig), gubbe nr 2 (läkare, seriös nisse) och lillkillen (kevin 13 1/2 år). Pappa och gubbe nr 1 pratar och kan massa svår teori, lillkillen fattar nog inte så mkt (kan varit anledningen till att han inte dök upp igår), läkaren (kunde minst när vi började, kommer kunna mest när vi slutar) och så jag då som inte fattar nånting (som vanligt) och svär inombords över att gitarrläraren redan är upptagen :-)


Feel good

Hade en riktig feel good lördag igårkväll. Jag och Martina lagade fina kycklingpajen och myste sen ner oss i varsin biofåtölj på Saga och avnjöt den fantastiska Mama Mia showen.  Var nära att boka enkel biljett till en mysig grekisk ö och starta hotell. Kunde inte känna annat än ren lycka när vi lämnade salongen och nu rullar Mama Mia skivan på högvarv i stereon, The winner takes it all och Lay your love on me, har dånat några extra gånger...


Ett levande forntidsminne

Såg att det visst var lite dåligt uppdaterat här, kan bero på de två veckornas missnöje. Nu måste jag, som Emma alltid säger, beklaga mig. Ja jag vet, mitt yrkesval beror helt och hållet min egen dumhet. Håller just nu på att krevera av tristess inom sjukhusets fula vit, blå väggar och ännu värre är alla tråktråkiga vävstolar, målardukar, sjalar, tygtryck och kaffekokning. När jag och Sofia (min enda allierade i tantträsket) idag vid lunchbordet föreslog tv-spel som en bra rehabiliteringsaktivitet slogs vi snabbt ner med alla fördelar som vävning innebär och det är minsann populärt igen (ehhh ja bland ett fåtal tjejer, möjligtvis, inte mig inberäknat). Som jag känner nu kommer jag inte va arbetsterapeut länge till för de e nog de tråkigaste jobb jag vet, i alla fall inne på sjukhuset (då bör även tilläggas att jag tydligen är på drömjobbet, enligt flera gamla kollegor i kommunen).

En kul grej, de har kommit tomater på min tomatplanta och en paprika på paprikaplantan.

Och en kul grej till, snart flyttar jag till min alldeles egna tvåa, nedräkning tre veckor!!!