Sätt dig inte i en rullstol.. då får du inte va med

Det händer inte ofta, men det händer. Idag kröp den lilla arbetsterapeuten i mig fram när jag efter 100 miljoner undanflykter tillslut tog tag i mitt Housing Enabler och satte igång att mäta här hemma. Vad jag inte hade räknat med var vilka aha-upplevelser jag skulle få och att jag faktiskt tyckte det var riktigt.... intressant!! Hur som helst jag visste att jag inte på något sätt bor idealiskt för en rullstolsburen men vad jag inte visste var hur dåligt planerad min lägenhet och allt runtomkring verkligen är. För det första har jag den värsta brant man kan tänka sig ner till min entré om man inte vill gå/rulla världens omväg vilket jag kan tänka mig att någon i rullstol inte är så sugen på efter att ha tagit sig upp och ner för den lutande vägen till och från willys. För det andra skulle denna person få kämpa ett bra tag med den supertunga entrédörren och frågan är om personen sedan skulle vara i stånd att ta sig över tröskeln. Denna person bör även räkna med en tröskel in till min lägenhet på ca 3 cm och vill denne sedan gå på toaletten får den vara duktig på att balansera på bakhjulen (och tro mig det är inte lätt) över 4 cm!! Räkna inte heller med att få en skymt i spegeln sen. Skulle en rullstolsburen bo här på riktigt skulle denna dessutom inte ha möjlighet att källsortera, va duktig på att kasta högt om den vill bli av med sina sopor, förmodligen inte kunna ta sig in i tvättstugan och att lämna något i förrådet är stört omöjligt om denne inte gått en stuntman-kurs. Så vad jag helt enkelt kommit fram till är att om jag efter en olycka eller sjukdom skulle hamna i rullstol så skulle jag inte ha den minsta möjlighet att bo kvar här utan att få världens största (okej nu överdrev jag kanske några milliter) bostadsanpassning och hallå vart tog tillgängligheten för ALLA vägen då!?

image89

Historien om Bygg Ikapp Handikapp

Jag har aldrig i mitt liv tidigare skickat efter en bok från internet. Detta helt enkelt beroende på att jag aldrig köper någon kurslitteratur. Den här terminen skulle Cecilia ändå vara lite duktig och känna att hon verkligen tar tag i sina studier så efter en liten överläggning med Sara gick en betällning till Adlibris med två Bygg ikapp Handikapp.....och vi väntade....och väntade...och väntade ännu längre, men inte dök det upp några avier eller böcker. Idag tände det till och nu jäklar skulle jag ha våra böcker så jag traskade bort till Fäladsblommor, där det i mailet stod att böckerna skulle hamna, men där fanns inget paket. Den trevliga tjejen bakom disken ringde till Schenker men inga beställningar i mitt namn där heller. Då tänkte jag att jag minsann inte ville ha de där skitböckerna så jag skickade ett argt mail till adlibris och avbeställde, tog bussen ner till stadsbiblioteket där boken självklart redan var reserverad. Av TVÅ personer. Hmm, tänka tänka, i min ilska traskade jag upp till skolan i duggregn där jag lyckades få tag på en gammal upplaga. YES!! Väl hemma var benen gelé och magen kurrade envist. Såg då att jag fått ett mail till från adlibris där en ursäktande anställd frågade om jag varit på POSTENS utlämningställe? Då drog jag mig till minnes en avi som kom i måndags som jag helt övertygad om var den kamera som jag hämtat ut utan avi i fredags. Fläskfilén (33 spänn på ica;) fick vänta, med mina allra (och då menar jag verkligen allra) sista krafter tog jag cykeln upp till Willys från vilka jag fick med mig ett tungt paket med två tokdyra Bygg Ikapp handikapp... Så från att imorse inte haft en enda har jag plötsligt tre och med tanke på den ansträngning jag lyckats uppbåda idag behöver jag nog sova en vecka och kommer därför inte orka läsa i den inom den närmsta framtiden...
tack och hej leverpastej


image88

gråmulen måndagkväll

Har fått vissa små antydningar att bloggen alltför sällan bli uppdaterad så nu får jag ta och göra ett tappert försök.. Måndag kväll, regnet hänger tungt i de grå låga molnen, Bo Kaspers orkester fyller rummet med lalliga toner och tekoppen står fortfarande och ryker vanilj på skrivbordet. En lagom lugn, melankolisk kväll efter en tokigt underbar helg. Det är inte ofta livet känns så där klockrent, vilket slog mig i söndags.. Att ha världens bästaste vänner, pojke och familj slår allt och ännu bättre när solen skiner (vilket den gjorde igår)! Lite bilder från helgen med min nya fina kamera... Bara fotografen som ska öva lite...


Strövelstorp

Ett litet torp mitt i skogen? En ställe för strövare? Nej min praktikplats i fyra veckor. Det allra mest sensationella, stället finns till och med på kartan. Men mamma glöm inte glasögonen.....

image77

Hur tar man sig då till denna fantastiska lilla håla. Först buss från Delphi  till stationen, sen tåg till Helsingborg, resan avslutas med buss mot Göteborg som goa gubbar stannar i mitt Strövelstorp. Enkel resa tar bara 1.5 timme av min 24 timmars dag. Har redan varnat pojken för en blivande zombie och ni som vill hitta på nåt under dessa veckor kan ju hoppa på tåget från Helsingborg runt fem, kan dock inte garantera att jag lyckas hålla ögonen öppna... Beautiful!