Om allt kunde va en dans...

...men det är det ju inte alltid. Jag har hamnat i lite trubbel eller just nu krig faktiskt om en i normala fall väldigt trivial sak (släkten ska ju alltid vara värst). Just här önskar jag att jag kunde va lite tuffare men jag är ju född med menet skakande ekorre så istället för att ryta ifrån och säga "NOG" får jag samma fenomen som när någon gör slut, dvs magont, obehaglig klump i halsen och knäppa drömmar. Hoppas den här personen (inga namn nämnda) kommer till sans snart och inser det orimliga i situationen. Tills dess får jag väl leva på päron och vatten.


Kommentarer
Postat av: Pim

Jippie vad du skriver, kul att läsa! Tro att en del av dina midsommarbilder kommer att hamna på min fb så du vet. Å jag hoppas också att det sansas snart, det är inte snällt att skrämma ekorrar;)

2009-06-23 @ 20:03:00
Postat av: Sara

Hur är det, vännen?

2009-06-24 @ 12:30:03
Postat av: Sara

Men nu har det ju löst sig :)

2009-06-26 @ 15:47:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback